mhm

tillbaka i backen, en dag sent kanske, hehe alla tågbiljetter igår var slut så..
för en gångs skull kändes en veckas lov nästan mer som ett år, känns som evigheter sen jag satt här hemma i lugna, fina backen. men ändå, trots att jag älskar den lugna oasen, börjar jag vara mer och mer hemma i tullingeberg. kanske var det filosofin inatt in på småtimmarna som gav mig känslan av trygghet även där, alla minnen, dramatik och bra grejer. a place to grow, liksom. här kanske jag bara krymper, skulle vara en liten loppa till slut.

haha, whatever, har haft en underbar vecka, festat, chillat, kört bil, vart social och fått träffa massa underbaringar :)

har förresten mina anledningar att börja tänka på en sak, på alla människor som faktiskt kommer in i ens liv och gör ett avtryck, för att sedan liksom flyga iväg med vinden igen. ju mer jag tänkt på det, desto mer sorgsen blir jag, för minnen kan vara så viktiga, men samtidigt sorgliga just för att det endast förblir minnen. kanske var det anledningen till att jag faktiskt var olycklig när jag lämnade shanghai senast? känslan av att lämna något bakom sig, som någonstans format och ändrat mig, hjälpt mig växa ens det minsta lilla. det är sånt som sätter sina spår som är jobbigt att lämna liksom, även om det då det sker känns negativt. all those small things can change you as a person.