Skriver om allt som faller mig in, mestadels oväsentliga ting.

tisdag 31 december 2013

2013

Oh, så mycket jag förväntade mig av dig, 2013. Och som jag försökte få ut det allra bästa ur det här året också. Ändå har jag fått käftsmäll på käftsmäll, känns det som nu, looking back and all.

Seifurs bortgång, att se sin bästa vän försvinna sådär, det har format hela året. Mörkt blev det. Student och framtidsångest, ovisshet och drömmar utom räckhåll. Avsked efter avsked efter avsked, gamla vänner i skolan man skiljs ifrån, nya vänner i Kina som man skiljs från, tre gånger under ett år också. Slutar aldrig göra ont med avsked, att förlora människor som under ens en kort tid gjort avtryck och varit viktiga i mitt liv.

Ett år då allt skulle ta fart, då allt skulle bli bra, blev det värsta i mitt liv, dramadramadrama, ångest, så mycket självhat och osäkerhet att det bara förtärt mig. Men ändå en svag föraning om allt kunde ljusna, närmare slutet av året, men lugn, det hann krossas även det.

Något bra då? Vänner som betyder, som finns och lyssnar, som får mig att le och som kan acceptera mig för allt det jag är.

Men ändå

Det här skitåret räckte det inte hela vägen.

Vad ska man förvänta sig nu då? 2014, vad fan kommer du ge mig? Ännu mer skit och smärta, ja förmodligen, men man kan ju alltid hoppas på en ljusning.








No I don't even know if I'm alive, without you now, this is what it feels like...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar