Jag har blivit så som jag verkligen inte skulle bl, galet, småbesatt fangirlig. Inte så hemskt som vissa andra, but still too much.
What to say? Blame it on the awesome K-pop.
Och så har jag börjat älska ett band som jag lovat mig själv att hata till tidens ände.. BigBang, de kändaste av dem alla. Jag har försöööökt undvika deras musik, men oh god, dom är ju bra!
Några anledningar til varför jag hatar att älska dem:
1. De är så kända. Man är väldigt, väääldigt ounik med att lyssna och fan-girla över dem, vilket är trist.
2. De är lite, lite för amerikaniserade. Som de faktum att de har värsta storstadsscenerna i Asien, men likförbannat åker till NYC och Las Vegas för att spela in musikvideos.
3. De är för snygga. Det bara går inte, man blir ju deppig av det! ;) Vackra att se på, men ack så ont i hjärtat det gör!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar